upp och ner, ner och upp.



I morse slogs jag konstigt nog av en stark tränings-abstinens. Måste vara solen. Anyhow, jag snörade på mig löparskorna och drog med mig Toby upp till the Downs och skuttade över kullarna. Mina 1 meter ben vs Tobys 15 cm ben ledde dock till att den lilla tussen blev trött och vi fick ta det lilla lugna på vägen tillbaka. Vilket var lika bra då jag lugnt kan erkänna att konditionen inte är tipptopp för tillfället. Rumpan sitter där den ska men flåset hänger inte riktigt med. Hej hopp!!



 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0