ont i rumpan.

 

Efter min lilla promenad igår hittade jag ett par sexkilosvikter under sängen och kom på den briljanta idén att flexa lite skinkor. Så enarmade Mika plockade upp ena hanteln och körde lite utfall och diverse. Nu såhär efteråt har det slagit mig att med tanke på att hela Mile Oak ligger i en enda jättestor grop, vilket medför rätt branta backar, kanske jag inte skulle ha dödat mina ben och min kära bakdel när jag kom hem för hujedamej vad det stramar idag. Men det är ju gött att känna att man lever!! Idag har solen bestämt för att hedra oss med sin närvaro. Det börjar hetta till ute så jag tar med mig min bok ut i trädgården. Det är dags att läsa historien om Red hot chili peppers. Kan ju alltid hoppas att solen lämnar avtryck i mitt bleka ansikte också. Senare ikväll tror jag bestämt det är dags att leta fram sombreron. Danny ska laga sina super-enchiladas. Yummy!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0