.

God damn. Jag blev just slagen i ansiktet av ovädret Xynthia. Och hon var fan så mycket starkare än sin syrra Xena - krigarprinsessan. Här har man med nöd och näppe överlevt ett 17 timmar långt nattpass på jobbet och ska bege sig hemåt med en enda bild på näthinnan. Min säng. Men jag hinner inte mer än utanför dörren på jobbet så börjar det kräksnöa. Snöflingorna fastnar på mina glasögon och några rackare lurar sig förbi glasen och rätt in i ögongloben. Snöflingorna blir till vatten i samma sekund som de slår mot mina glasögon, vilket resulterar i dålig sikt. Jag tar av mig dem i hopp om att få dem torra vilket i sin tur resulterar i att jag istället inte ser nånting och är på väg att göra en jubelvurpa. Så här fick jag alltså kämpa i 2 km för att ta mig hem. Stormar in i lägenheten mer lik en upprörd isbjörn än mitt glada, flummiga jag. Så nu ska jag gå och tvätta av mig ilskan och mörklägga mitt kryp-in och gå i ide tills i eftermiddag. Och förhoppningvis vakna upp som den klämkäcka lilla sockertopp jag är. God dagens!